|
so:text
|
Palmepanegyrikindustrin har andra avsikter, värderingar och bilder av verkligheten. Sällan blir de redovisade annat än i svepande sammanfattningar. För skönmålarna handlar det mer om att etablera en myt än att söka sanningen.
Det gäller främst att befästa tron att socialdemokratin alltid vetat bäst hur utrikespolitik i Sverige ska bedrivas. Inte ens uppenbara fiaskon från Palmes tid eller senare – kallsinnet inför Baltikum före befrielsen, fascinationen inför Castros Kuba, närmast hatfyllda formuleringar om Israel och positiva omdömen om demokratin i Khomeinis rike, de bugande orden inför Saddam Hussein och de kyliga orden om FN-alliansen, vänligheterna om Honecker etc –har partiets ledande män och kvinnor velat erkänna. Fasaden får inte rämna. (sv) |
